Oroligt

Mamma börjar bli orolig eftersom Hugo inte vill lyfta på huvudet när han ligger på mage. Mamma tycker också att han har blivit mer darrig i sina rörelser. Pappa tänker att Hugo bara är lite trött av någon anledning och snart hämtar sig.

Vi åker in till akuten på SÖS en lördag. De kollar öronen och undersöker lite, men tycker att Hugo verkar må bra. Vi får en återbesökstid hos en barnläkare mest för att mamma är orolig. Barnläkaren verkar inte heller tycka att något är på tok, men skickar oss vidare till en sjukgymnast. Medan vi väntar på sjukgymnastbesöket blir Hugo lite bättre på att ligga på mage, men blir samtidigt mer och mer passiv. Han blir sämre på att greppa saker, framförallt med vänsterhanden. Hugo börjar också att vakna flera gånger varje natt och bara skrika. Pappa börjar nu också bli orolig. Vi spelar in flera filmer på Hugo för att bättre kunna visa vilka problem vi ser. Sjukgymnasten bekräftar det mamma redan sett och vill för säkerhets skull att en Neurolog tittar på honom. Vi konstaterar nu även att Hugo inte gått upp i vikt på flera veckor.

Neurologen säger att det är uppenbart att Hugo inte mår bra och vill att vi gör en massa tester för att ta reda på vad som kan vara orsaken. Man kollar med ultraljud i Hugos lilla hjärna via fontanellen. Man kan bara se vissa delar av hjärnan på det sättet och inte så detaljerat. Det ser bra ut i alla fall. Inte vattenskalle eller någon större blödning altså. Pappa tänker att varje positivt provsvar är något att vara glad över.

Vi får komma tillbaks efter helgen för mer tester. Hugo har skrikit så mycket under helgen att han är aldeles hes. Han kraxar som en kråka redan innan den obehagliga provtagningen. Hugo får lämna flera rör med blod till testerna. En narkosläkare kollar med ultraljud för att kunna ta blod i ljumsken.
Vi får även ta ett urinprov genom att klistra fast en liten påse i blöjan.

Eftersom mamma lagt märke till att Hugo rycker till ofta, nästan som någon sorts mini-kramper, får vi också göra ett EEG. Hugo är inte så nöjd med att få en massa sladdar fastkletade på huvudet, men somnar till slut. EEG-testet visar inte heller något speciellt. Inte epilepsi alltså, inga kramper.

De kommande dagarna snurrar det i huvudet på mamma och pappa. Kan det vara att han inte tål de nya smakportionerna? Kanske en kombination av olika problem? Har han skadat axeln? Har han problem med ämnesomsättningen?